När ljuset slocknar – vad händer då?
När hela Spanien och Portugal drabbades av ett massivt strömavbrott blev det tydligt hur snabbt vårt samhälle kan slås ut. Krisexperten Varg Gyllander var på plats – och hans vittnesmål visar varför vi alla måste vara bättre förberedda.
Den 28 april 2025 blev ett skrämmande uppvaknande för miljontals människor på den Iberiska halvön. Klockan 12:33 förlorade hela Spanien och Portugal elen – i timmar låg två moderna samhällen bokstavligen i mörker. Tunnelbanor stannade, trafikljus dog, mobilnät föll, butiker låste sina dörrar och kontokort blev värdelösa plastbitar. Allt det vi tar för givet slutade plötsligt att fungera. Det här var inte ett filmmanus – det hände på riktigt. Och det kan hända igen. Även här. Så hur står det egentligen till med vår krisberedskap vid strömavbrott?

En obekväm påminnelse
Strömavbrottet i Spanien och Portugal kallas redan "El gran apagón" – den stora mörkläggningen. Oavsett om orsaken var teknisk, organisatorisk eller kopplad till det snabbt föränderliga elsystemet med stor andel solkraft, så visar incidenten hur sårbara vi är när en enda grundbult – elektriciteten – försvinner.
Och mitt i mörkret befann sig kris- och mediehanteraren Varg Gyllander. Hans vittnesmål från händelsen är en tydlig påminnelse om hur fort det kan gå från vardag till kris.
“Från lugn till lätt tunnelseende på bara några timmar”
I en debattartikel i Aftonbladet beskriver Gyllander hur situationen snabbt eskalerade:
“På bara några timmar gick människor från lugn till lätt panik. Och jag med.”
Han målade upp en bild av ett samhälle i fritt fall, där digitaliseringen plötsligt blev en svaghet. Butiker stängde, kortbetalningar fungerade inte, mobilnätet låg nere och kontanter blev plötsligt ovärderliga.
“Vi kan inte betala i matbutiken utan fungerande kortterminaler – kontanter är för många inte längre ett alternativ.”
Det som började som en störning utvecklades snabbt till en situation där människor stressade, bunkrade och tappade fotfästet. Men det fanns också ljusglimtar:
“Några kvarter bort plockade en restaurang fram utegrillar. De grillade det som fanns kvar i kylarna, ställde fram vin och öl, tog jämna pengar. Människor samlades i den trånga gränden, skrattade, delade en stund tillsammans mitt i oron.”
Men det här är inte bara ett iberiskt problem. Vi i Sverige är kanske ännu mer beroende av elektricitet än många andra länder. Vi är ett av världens mest digitaliserade samhällen. Vår vardag bygger på appar, BankID, Swish och smarta hem. Hur hämtar du ut medicin utan el? Hur betalar du maten? Har du ens kontanter hemma?
Tre dygn. Klarar du det?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är tydlig: varje hushåll bör kunna klara sig själva i minst 72 timmar utan stöd från samhället. Det handlar inte om att vara en “prepper” i traditionell mening – det handlar om sunt förnuft.
Strömavbrott är inte science fiction. I Sverige har vi redan sett regionala kollapser – senast 2003 drabbades södra Sverige av ett stort elavbrott. Experter varnar för att framtida störningar kan komma plötsligt och slå ut stora delar av landet, särskilt i ett mer centraliserat och känsligt elsystem. Med ökad digitalisering ökar också sårbarheten för cyberangrepp, något som våra motståndare redan bevisat sin förmåga att utnyttja.
Vad kan du göra idag?
Krisen i Spanien och Portugal visade hur snabbt samhället kan falla – men också hur viktigt det är att vara förberedd. Det behöver inte vara komplicerat att komma igång:
- Vatten – minst 3 liter per person och dygn.
- Mat – konserver och torrvaror som håller länge.
- Information – en batteri- eller vevradio.
- Ljus och värme – stearinljus, ficklampor, extra filtar.
- Kommunikation – fulladdad powerbank och backup-plan.
- Kontanter – eftersom kortbetalning inte alltid fungerar.

Lärdom från Iberiska halvön
När det spanska samhället slocknade uppstod både panik och solidaritet. Vissa roffade åt sig det sista från hyllorna. Andra tände grillar, delade mat och skrattade mitt i ovissheten. Krisen visade inte bara hur snabbt samhället kan falla – utan också hur människor kan lyfta varandra.
Så vad väntar vi på?
Börja enkelt: Fyll en vattendunk. Köp lite konserver. Skapa en krislåda. Prata med familjen. Det behöver inte vara komplicerat – bara genomtänkt. För nästa gång är det kanske inte Spanien och Portugal som slocknar. Utan Sverige.